Duchesse och jag under 2012
Oj herregud! Det här året hände så sjukt mycket, både mot och medgångar.
Vart kan jag börja? Det här året var vårt tävlingsår.
Hoppning gick sjukt bra redan i början av 2012. Vi flög över hinderna på träningarna och Dessan jag var ett team. Efter att ha hyrt henne i ett halvår var jag och Dessan äntligen ett team.
I början av Januari startade vi en hopptävling igen. Samma höjd som på hösten, 80 och 90cm. Jag måste skyta lite för det gick så fruktansvärt bra! Framhoppningarna gick aldrig bra för oss. Men så fort vi kom in på banan och vi båda såg en massa hinder ändrades inställningen.
I 80cm vann vi och i 90cm kom vi tvåa. Tänk två rosetter hem och drömmen om att vinna en blågul rosett blev sann. Snacka om att jag kände mig stolt.
Eftersom det gick så bra för oss på tävlingarna bestämde jag mig för för att höja upp oss ett snäpp. Vi tog bort 80cm. Istället hoppade vi 90 och 100cm.
Den här tävlingen var jag så sjukt nervös till. Jag hade mamma och syrran med mig och jag såg på filmen i efterhand att mamma var lika nervös som jag.
Trotts att jag inte fick någon rosett med mig hem den här dagen så var jag jättenöjd. Vi fick en rivning på fjärde hindret i 90cm och så rev vi sista hindret i grundomgången i 100cm. Vår första tävling och vi rev bara ett hinder!! ETT!! Ingen omhoppning för oss men jag var lika glad för det.
Runt Mars det här året gick det bara utför för oss tyvärr. Jag skulle hoppa 100cm på en Pay and Jump, bara så vi kom in på den höjden. Dessan var riktigt stressad redan på framhoppningen och jag hade på känn att det inte skulle gå vägen. Vi hoppade ettan och tvåan jättebra. Trean var en stor oxer och var breddad till max. Vägen och takten dit var jättebra. Men helt plötsligt bestämde Dessans sig för "Nej jag tänker inte hoppa!" Så olikt henne, men nu hände det. Hon tvärnitade och jag var inte alls beredd på det och flög av. Jag landade på nacken och fick en bom över mig. Tack och lov för hjälm och väst.
Jag kände inget direkt då men i efterhand fick jag jätteont i nacken. Vi sökte upp en doktor och det visade sig att jag hade fått en lite whiplash skada. Jag fick ta det lugnt ett tag på ridfronten så jag skittade bara ut ett par helger innan jag började träna igen.
Så fort jag blev frisk så testade vi ännu en pay and jump på 100cm. Men vi kom bara till tredje hindret och Dessan vägrade. Jag ramlade av ännu en gång. Jag var inte van vid att Dessan stannade på hinder så jag hade svårt att hålla mig kvar när det väl hände.
Efter den här tävlingen insåg jag att vi behövde ta en paus inom tävlandet.
Strax därpå fick Dessan en hovböld och var halt i 4 veckor. Då fick jag chansen att testa nya hästar. Jag red Rasken, Crocket och Geisha. 3 helt olika hästar, och även olika från Dessan. Det var nyttigt för mig. Men självklart saknade jag lilla pollan. Så jag stannade alltid kvar lite extra på helgerna och pysslade om Dessan.
Jag började sätta igång Dessan igen någon månad innan hon skulle på sommarbete. Så den här månaden hände inte så mycket mer än att jag försökte få upp mitt självförtroende och skapa bandet mellan mig och Dessan igen.
Det gick riktigt bra och jag lämnade henne på sitt 1 och en halv månads långa bete med ett leende på läpparna. Vi skulle greja det här!
I början av Augusti åkte jag och Dessan tillbaka till ridklubben för att vara med på ett träningsläger under 4 dagar. Vi red för gästtränare i både hoppning och dressyr blandat med uteritter. Det gick superbra alltihop!
Avslutade sista dagen med att ha tävling i både dressyr och hoppning. I dressyren fick vi gödkänt resultat. I hoppningen var det laghoppning. Jag och någon till hoppade 90cm och vårt lag vann. Här kände jag att Duchesse och jag var på rätt väg igen! :D
Under höstterminen mindes jag inte så mycket. Vi tävlade när vi kunde och tränade så mycket som gick. Jag vet att jag hoppade en 90cm på höstlovet och kom trea.
Det här året var riktigt lärorikt för mig! :)
0 Kommentarer till "Duchesse och jag under 2012"
